Cashmere Mafia (Drama, Komedi): 

Fyra starka kvinnor som alla befinner sig på chefspositioner i New York försöker kombinera karriären med familjelivet. 

 

 

Det finns tv-serier som är bra eller dåliga, och så finns det de som är så dåliga att de fantastik blir bra. Just det sistnämnda är fallet med Cashmere Mafia, en Sex and the City rip-off, om fyra snobbar vars saga blev nedlagd efter blott 7 avsnitt, vill säga innan den ens hann avsluta sin första säsong.

 

Fyra snobbar i dyra kläder. 

 

I serien möter vi fyra framgångsrika kvinnor i fula märkeskläder som alla tjänar mer pengar än sina män. De råkar ut för familjekriser, förhållanden som brister, tillfälliga sexpartners, problem i mammarollen och allt detta sker som om det vore snöflingor som faller fritt från himlen under en vinterdag. Men vi får inte glömma att allt känns väldigt bekant. Och ja, vi har sett det förr fast då i ett bättre utförande. Nu är det egentligen inget större fel på skådespelarna i Cashmere Mafia, med undantag för Miranda Otto som låter som en robot, utan alla brister hänger istället på manuset som försöker efterlikna Sex and the City till punkt och prickar, något som tyvärr inte riktigt fungerar. Ska man efterapa en framgångsrik tv-serie så måste man i alla fall försöka tänka i lite nya banor, men det glömmer man alltså bort här.

 

Det är inte lätt att vara rik och framgångsrik... och plötsligt lesbisk.

 

Trots att Cashmere Mafia i grund och botten är genomrutten så blir den konstigt nog ändå nästan bra just tack vare detta, och jag hade därför önskat att vi fick en hel säsong. Men man kan inte alltid få som man vill och eftersom serien slutar tvärt så gör man ändå bäst i att skippa den totalt.

 

Med rika vänner och en drink i handen läser sig allt.

 

 

TV-SERIEINFORMATION: