Trainwreck (Drama, Komedi, Romantik):

Amy har växt upp under lärdomen av att monogami inte är normalt och hon har därför avbetat den ena killen efter den andra, vilket leder till en del problem då hon upptäcker att hon är kär.

 

 

När man tänker på Trainwreck och Amy Schumer så ser man antagligen en rätt så smaklös komedi framför sig, men så är inte alls fallet med filmen i fråga utan den visars sig snarare vara både djup och underhållande på en och samma gång. I Trainwreck möter vi den nästan jämt höga och alkoholiserad Amy (Amy Schumer) vars far Gordon (Colin Quinn) har lärt henne att monogami inte är ett realistiskt och därför avbetar hon nu den ena mannen efter den andra utan att bilda några bindande band. Men när hon möter Aaron (Bill Hader) via ett jobb förändras allt. Hon blir kär, vilket snart leder till någon form av panik och hon börjar då också ifrågasätta sin lärdom samtidigt som hon försöker anpassa sig efter det nya kärlekslivet där man håller sig till en och samma partner, något som leder till en del underhållande reaktioner och missöden. Men det är inte underhållningen i sig som gör att jag fäster mig vid filmen utan dramat därunder som är både ledsamt, gripande och djupt. Trainwreck är med andra ord en komedi som inte direkt få mig att skratta utan snarare ett drama som få mig att bli berörd.

 

 

Amy Schumer som syns i huvudrollen som Amy har även skrivit manuset och det sägs att filmen bygger lite löst på hennes liv, men hur vidare det är sant eller ej har jag inte orkat undersöka och jag kan bara hoppas att det är rappakalja. Men vare sig det är sant eller ej så gör Amy Schumer här ett strålande jobb och även om jag har något svårt för hennes personlighet som avspeglar sig på hennes karaktär så gillar jag det jag ser. I den manliga huvudrollen som Aaron ser vi Bill Hader som tar sig an sitt egna djup. Istället för att vara den där klassiska komikern så lägger han, precis som Schumer, på ett allvar emellan leendena och det är just därför som Trainwreck blir mer gripande än vad man först hade kunnat tro. Filmen må fortfarande vara klassad som en komedi men jag väljer att istället kalla den för en dramakomedi.

 

Amy får i uppdrag att intervjua Aaron och faller så småningom för honom. 

 

Jag hade alltså trott och förväntat mig att Trainwreck skulle vara en komedi som skulle sprida skratt i mängder och även om jag nu skrattar till vid ett fåtal tillfällen så gråter jag desto mer och filmen är därför allt annat än lättsam, vilket jag uppskattar. Jag föredrar nämligen komedier som har ett djup och en sorg över sig samtidigt som man kan skratta åt vissa missöden, vilket är precis vad Trainwreck också har och just därför blir detta också en film som jag kan rekommendera varmt.

 

 

FILMINFORMATION: