Man of Steel (Action, Science Fiction):

Jor-El och Lara Lor-Van skickar sin nyfödda son Kal-El till jorden när deras hemplanet Krypton möter sin undergång. Han hittas och adopteras som barn av Jonathan och Martha Kent och får namnet Clar Kent. De är väl medvetna om hans superkrafter men väljer att hålla hans "talang" hemlig och det är först när jorden hotas av en främmande fiende från hans hemplanet som hans sanna jag blir känt.

 

 

Jag har aldrig tyck om DC Comics filmer men ändå så fick jag för mig att se Man of Steel på bio när filmen hade nattpremiär kl 23:59 den 25 juni 2013, vill säga en minut innan den riktiga premiärdagen. Mina förhoppningar var låga men efter biobesöket drabbades jag av något som kunde likna en chock och anledningen till denna enkla känsla var just min reaktion på Man of Steel. Detta är nämligen en film som jag inte alls trodde skulle vara vidare bra men under filmens gång så blev jag nästan blåst av stolen. Man of Steel är enligt mig den bästa av CD Comics alla filmer och även om den har lånat specifika scener ifrån The Matrix och Avatar, och trots att slutfighten lika väl kunde ha varit tagen direkt ur The Avengers så är jag måttligt överraskad. Filmen är inte bara bra utan den är riktigt bra och till råga på allt så är den också lite smårolig på sina ställen.

 

Krypton's "Genesis Chamber" kunde lika väl varit hämtad direkt ur The Matrix.

 

Jag är inget inbitet Superman fan och jag vet inte så mycket om de tidigare filmerna, så därför har jag inte så mycket att jämföra med. Jag har faktiskt bara sett tv-serien Smallville, som jag älskar, och filmen Superman Returns som jag ännu inte har recenserat eftersom den är så fruktansvärd och skamligt dålig. Men till skillnad från den extremt tröga Lois Lane som vi kan se i Superman Returns så är Lois Lane (Amy Adams) här i Man of Steel både smart och kvicktänkt och det uppskattar jag. Vi kan allt behöva lite starka kvinnliga karaktärer i våra nördfilmer.

 

Lois Lane är både vacker och smart.

 

Förutom Lois Lane så gillar jag också vår nya Superman, också känd som Clark Kent eller Kal-El och jag måste säga att Henry Cavill gör rollen bra. Skådespelaren har dessutom växt något enormt sedan jag senast såg honom i en film och han är nu även uppumpad till tusen och därför känns han också trovärdig i sin röda mantel. Men att se män i trikå har jag dock fortfarande något svårt för och det spelar ingen roll hur vältränade de må vara.

 

Clak Kent, aka Superman, iklädd en osexig trikå.

 

Nackdelen med filmer som Man of Steel är att man långt innan filmen ens har börjat kan räkan ut hur det hela kommer att sluta. Man vet att det goda kommer vinna över det onda och med risk för att spoila så kan jag nog säga att så är det också här. Trots detta så bjuder skurken Zod (Michael Shannon) på en hel del överraskningar och Superman får sig en värdig motståndare. Även om man redan vet att Superman kommer vinna kampen så är vägen dit intressant och väldigt underhållande, men jag föredrar ändå de romantiska bitarna som nästan uppstår mellan Clark Kent och Lois Lane.

 

Den onde Zod vill ta över världen.

 

Man of Steel lyckades, som ni kanske redan har förstått, att överraka mig positiv och hela filmen passar mig i smaken med sina utomjordiska vibbar. Men den får ändå några små minustecken för sina lånade scener och en lite väl utdragen flygscen som tar sin plats direkt efter att Clark Kent ⁄ Kal-El har kommit underfund med sina krafter, men annars så gillar jag att filmen fångar in det mesta. Så som planeten Krypton och dess undergång, Clark Kents uppväxt här på jorden som innehåller både förluster och lärdomar samt att vi får en kort inblick i hans riktiga föräldrars liv och kärlek. Så ja, Man of Steel är den bästa DC Comics filmen som jag har sett men nu surar jag för att Batman kommer invadera och förstöra uppföljaren. Aldrig få man ha något ifred för fladderläppen... jag menar läderlappen.

 

Supermans riktiga föräldrar, Jor-El (Russell Crowe) och Lara Lor-Van (Ayelet Zurer) offrar allt för sin nyfödde son. 

 

FILMINFORMATION: