Footloose (Drama/Romantik):

Ren MaCormack flyttar tillsammans med sin familj till en liten stad i Iowa där dansen har blivit förbjuden av prästen eftersom den anses vara syndfull. Ren bestämmer sig därför för att ta upp kampen om att få dansa samtidigt som han faller för prästens dotter Ariel. 

 

 

När jag skulle se remaken av Footloose (som även den går under namnet Footloose (2011)) för ett bra tag sedan så trodde jag att jag hade originalet i min ägo, men så var självklart inte fallet och lika bra var kanske det. För nu när jag väl har handlat hem Footloose ifrån 1984 så blev jag faktiskt något besviken. Efter att ha sett remaken så blir originalet något töntig och inte alls lika bra som jag vill minnas den samtidigt som jag upplever filmen som något grå. Filmens alla karaktärer tycks dessutom ha stora problem och de beter sig alla som idiotiska divor samtidigt som de försöker bidra med ett par coola moves. Nu är det kanske inte direkt något fel på deras dance moves men deras attityd skulle de behöva se över. Ren (Kevin Bacon), Ariel (Lori Singer) och Willard (Chris Penn) är tillsammans med alla andra karaktärer för coola för sina egna skor och därför gör de alla ett rejält magplask. Deras så kallade coola attityd faller istället mot det något mesiga och töntiga hållet utan att någon direkt märker det, för utom jag själv då vill säga, och därför har jag nu något svårt för att smälta filmen.

 

To cool for school.

 

Förutom den dåliga attityden och karaktärernas barnsliga sätt så tycks inte pincetten och stylingen ha funnits under 1980-talel, för Willard har inte två utan snarare ett ögonbryn. De sitter alltså ihop och detta är något som retar gallfeber på mig under hela filmens gång. Att klädmodet skulle vara för jävligt hade jag visserligen redan förväntat mig eftersom det är 80-talet vi snackar om, men att det skulle vara så här illa hade jag aldrig kunnat tro. Men nog om mode, dance moves och styling och vidare till filmens handling.

 

 

Footloose kanske inte är exakt lika bra som jag minns den och även om jag nu har varit något hård så är filmen fortfarande någorlunda bra och underhållande. Dialogerna kanske inte riktigt hänger med i tiden men det svänger ändå något kring handlingen och därför kan jag blunda åt det mesta som inte riktigt faller mig i smaken. Men alla har vi tyvärr en gräns och Footloose är på gränsen till att misslyckas så här på äldre dar. Den romantiska biten i filmen är visserligen söt och charmig men det är även här något som retar upp mig. Jag kan helt enkelt inte riktigt se hur dessa olika personligheter skulle kunna falla för varandra och umgås men ändå så tycks de gå hand i hand. Men till skillnad från remaken så gör i alla fall här Lori Singer ett bra jobb och hon passar perfekt in i rollen som den slampiga och trotsiga prästdotter Ariel, vill säga ett par skor som Julianne Hough inte inte riktigt kunde fylla i remaken. 

 

Puss och Kram.

 

Olikheterna i de båda Footloose filmerna är små och de glider nästan obemärkt förbi men de är ändå många och jag kan än en gång inte riktigt köpa tanke på att dansen skulle kunna vara förbjuden. Men nu är detta film och därför är allt möjligt. Och även om de båda filmerna är bra så föredrar jag faktiskt nyinspelningen jämfört med originalet.

 

*Betygssystemet