Nytt i Filmsamlingen, del 238: Ett väldigt personligt inlägg

 
Sedan den 4 december har jag väntat på att få ett klartecken från Försäkringskassan så jag kan komma igång med min arbetsträning, men när beslut om både sjukpenning och rehabilitering drog ut på tiden började jag ana oråd och mycket riktigt. Förnedringskassan har ännu en gång satt käppar i hjulen för min rehabilitering och möjlighet till kunna komma tillbaka i jobb. Utan arbetsträning släpper inte chefen in mig. För brister jag, då brister vården och går det riktigt illa så kan folk rent av dö. Därför måste allt gå sakta och säkert så jag inte riskera en krasch och få ett återfall. Men det struntar förnedringskassan i och ur deras synvinkel är det alltså bättre att bara slänga ut mig i jobbet och då också riskera både vårdtagarnas säkerhet och min hälsa. Visst låter det tryggt och vettigt? Ja, det tycker i alla fall förnedringskassa som ignorerar mina väl formulerade läkarintyg. Och det roliga är att två av de i mitt "team" hos FK själva har sagt att en arbetsträning är nödvändig med tanke på mitt jobb, men det glömde de visst bort när allt blev allvar.
 
Hur som helst. När saker och ting går emot mig mår jag bättre av att trösthandla, och eftersom jag har känt bakslaget komma i ca 2 veckor så passade jag på att köpa lite film under veckans rea.
 
Hos Discshop fick det blir Max 2: White House Hero på DVD och Kill Switch på Blu-ray som dessutom åkte land och rike runt i 8 dagar innan den kom fram, 4 dagar efter releasen. 
Och hos Cdon, vars mellandagsrea redan har kommit igång, hittade jag The Shack på DVD och Milo: Månvaktaren och Resident Evil: Vendetta på Blu-ray.
 
Nu har jag dock tappat all lust för att se filmerna. Varför? Jo, för det har tagit mig ett år med hjälp av läkare och psykologer att bli någorlunda stabil och funktionell, men det tog bara försäkringskassan 1 sekund att förstöra allt och kasta mig tillbaka till det måendet jag hade för 1 år sedan. Jag är återigen ett vandrande nervvrak med konstant hjärtklappning som är på gränsen till ett sammanbrott, och som inte kan formulera en muntlig och vettig mening för orden hittar liksom inte inte fram när stressen och paniken hänger i halsen. Och dessutom, vad är det för mening med att se filmerna när jag ändå glömmer det som händer från scen till scen?
 

Kommentarer

bloglovin A Freak Like Me... - ...Sci-Fi Geek! Om filmer, serier och allt däromkring.

Kommentera inlägget här:
Jag svara på alla kommentarer här i min egna blogg men jag besöker självklart även din om du har en.

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej):


URL/Bloggadress:


Kommentar: