The Stanford Prison Experiment (Biografi, Drama, Historia, Thriller): 

Filmen är baserad på en verklig händelse. 

1971 utförde en professor ett psykologiskt experiment på Stanford University där frivilliga manliga studenter skulle agera fångar och vakter i ett konstgjort fängelse. De gick snabbt in i sina roller och innan man visste ordet av det så hade hela händelsen spårat ur. 

 

 

BETYG och RECENSION: 

The Stanford Prison Experiment är en verklighetsbaserad film som bygger på det så kallade Stanfordexperimentet (Stanford Prison Experiment) som genomfördes på Stanford University mellan den 14 och 20 Augusti 1971. Meningen med experimentet var att ta reda på vad som händer med människans psyke under en fängelsevistelse, men det gick snabbt överstyr och man fick avbryta efter blott 6 dagar. Detta är mer eller mindre den tredje filmatiseringen av experimenten men The Stanford Prison Experiment är också den enda filmen som är en biografi och där de har tagit efter händelserna någorlunda ordagrant. Filmen och experimentet visar oss hur långt vi är beredda att gå, hur förnedrade vi kan bli innan vi vågar säga emot och allt detta på grund av ett maktspel som ärligt talat är något skrämmande. 

 

 

The Stanford Prison Experiment består av enkla men psykiskt obehagliga scener. Miljöombytena är få och miljön som vi till största del befinner oss i är steril och enkelspårig. Inredningen går i beigea och grådaskiga toner som kanske inte är vidare intressant eller tilltalande för ögat, men de går åtminstone hand i hand med händelserna och där designen brister väger alltså handlingen upp. Trots att filmen inte är vidare vacker utseendemässigt så påverkar den mitt psyke och det är också det som den vinner på, filmen är helt enkelt elak och grym. 

 

En enkel uppbyggnad och grådaskig konstruktion där förnedringen är maximal.  

 

I rollistan ser vi ett 20-tal unga män som gestaltar fångar och vakter i det konstgjorda fängelset, något som snabbt går från en illusion till en verklighet. De alla presterar bra i sina roller då de får känslorna och det psykiska obehaget att vakna till liv samtidigt som Dr. Philip Zimbardo (Billy Crudup) skapar ett lidande och ett obehag genom att enbart bevaka experimentet och bryta sitt egna kontrakt, något som gör händelsen ännu mer skrämmande. I rollistan finns ytterst få kvinnor och det är enbart Dr. Christina Maslach (Olivia Thirlby) som fyller någon funktion då hon snabbt blinkar förbi för att sätta lite empati på handlingen och framförallt påpeka männens agerande. 

 

Männen bakom experimentet.

 

The Stanford Prison Experiment är med andra ord en bra film eftersom den väcker ett annorlunda obehag inom mig, och jag som inte ens kände till händelse innan jag såg filmen blev positivt överraskade då något så enkelt kunde visa sig vara så pass bra. Men visst har filmen sina brister. Den kunde mycket väl ha varit lite mer ingående och lite mer fartfyllt. På det stora hela så snuddar nämligen filmen bara vid på ytan av det mänskliga psyket utan att gå in på djupet och det är just djupet och konsekvenserna av experimentet, som vi inte får se, som jag kan sakna. 

 

 Dr. Christina Maslach tycks vara den enda varlelsne utan för fängelset med empati. 

 

FILMINFORMATION: